Meny

Redigering

Det händer att den som funderar på att skriva en egen bok ryggar tillbaka inför all text som måste produceras. Men att skriva texten är för det mesta inte den mest tidsödande delen, den påföljande redigeringen tar mer tid i anspråk.

Många som skriver en text betraktar ofta texten som färdig efter den skrivits. Eller kanske att en renskrivning behövs och sedan är den färdig.

Men de som skriver böcker eller artiklar på professionell nivå vet att redigeringsarbetet är omfattande. Det är inte bara fråga om renskrivning. Det handlar om mycket mer, inklusive:

Att skriva en text med ambitionen att få den så bra som möjligt är också att inta kritikerrollen. T.S. Eliot skriver i en essä: ”Det är sannerligen troligt att större delen av en författares arbete att åstadkomma sitt verk är kritiskt arbete; arbetet med att sålla, kombinera, konstruera, stryka ut, korrigera, pröva: detta fruktansvärda slit är lika mycket kritiskt som skapande.”  (”Kritikerns funktion”, ur Vad är en klassiker? (1948, övers Daniel Andreae))

Att åstadkomma en färdig text är alltså mer än skrivandet. Skrivandet följs av redigering där skribenten intar en kritisk hållning till det skrivna. Det säger sig självt att nivån på dennes kritiska förmåga är väsentlig för resultatet. Att vara en bra ”kritiker” är alltså en del i att åstadkomma en bra slutprodukt i skrivandet. Hur blir man då en bra kritiker? Det handlar delvis om samma saker som att bli en bra skribent, att läsa mycket. Gärna också recensioner och eventuellt litterära essäer för den som skriver skönlitterärt.

Som avslutning följer några konkreta tips på vad du kan innefatta i redigeringsarbetet.

Variation

Texter kan bli bättre och mer stimulerande att läsa om förekomster av samma ord minskas. Ett sätt att göra detta i efterhand är att göra sökningar i texten efter förekomster att specifika ord. Varje skribent har sin specifika tendens att nyttja vissa ord väl ofta, men här är några ord samt ett förslag till synonym som kan förekomma i väl rikliga mängder och som du kan göra sökningar på:

Omtagning

Det är vanligt med omtagningar (redundans) i texter där en påföljande mening i stort sett upprepar innebörden i föregående. Detta utökar textens ordmängd i onödan. Ett exempel:

Det verkar helt enkelt inte som allt vi gör är styrt av vårt egenintresse. Det finns för många exempel på motsatsen för att det skulle vara en sanning om människan natur. Alla motexempel underminerar tesen att våra moraliska ståndpunkter är uttryck för dolt egenintresse.

Tredje meningen säger i stort sett samma som första.

Ibland kan det vara önskvärt att repetera något genom att i stort sett säga samma sak. Om något anses viktigt och bör betonas exempelvis, men oftare är bör omtagningarna tas bort eller modifieras så att de säger något nytt.

Överflödiga ord

Varför minska antalet ord? Svaret på detta kan bli motfrågan: Varför slösa med läsarens tid?

Att inte slösa med läsarens tid är det ena skälet. Det andra skälet är att långa meningar med stort överflöd blir svårare för läsaren att ta till sig. Se vidare texttvätt.

Det gäller samtidigt att inte gå för långt i utrensningen av onödiga ord. En strävan efter att ta bort varje ord som inte måste vara med kan också leda till en svårläst text. Det bör finnas en jämvikt i en text mellan det koncisa och det fylliga. Läs mer om stilistik.

Balans och rytm är viktiga ingredienser för en text. Läsningen ska hellre flyta på än att varje mening ska behöva läsas två gånger för att få med sig meningsinnehållet.

Mer läsning