Meny

Suffix

Illustrerade suffixEtt suffix är den sista betydelsebärande delen i ett ord. Vanliga svenska suffix är -het, -som och -skap. Dessa associerar inte direkt till betydelser utan andra saker (mer om det nedan), och återfinns som efterled i ord såsom nyhet, eftersom och vänskap.

Lista med suffix

Här kan du se ett urval med flera vanliga svenska suffix och ibland anges betydelser.

Suffix och betydelser Exempel på ord
A
-aktig som liknar delaktig
-ande handling, tillstånd nekande
-ans balans
-are användare
B
-bar möjlighet angripbar
-bios liv symbios
D
-dera de bådadera
-dom tillstånd ungdom
E
-ende handling, tillstånd bestående
F
-fil kärlek bibliofil
-fobi rädsla agorafobi
-fon ljud saxofon
-för arbetsför
G
-gen orsakande dagligen
-grafi skrift biografi
H
-haltig som innehåller ämne alkoholhaltig
-het egenskap dumhet
I
-id ämnesnamn; kemiska föreningar celluloid
-ik vetenskap, lära, konst botanik
-ing handling, tillstånd paketering
-ism riktning, egenskap egoism
-ist bilist
K
-krati välde demokrati
L
-ledes på angivet sätt härledes
-lig naturlig
-log fysiolog
-logi lära, vetenskap fysiologi
M
-man pyroman
-mani sjukligt beteende pyromani
N
-ning handling, tillstånd sandning
-nom ekonom
-nomi kunskapsområde ekonomi
O
-on bär lingon
-or dator
P
-pati sjukdom, lidande psykopati
-ped ortoped
-pedi behandling ortopedi
S
-sam tillstånd fundersam
-skap tillstånd galenskap
-som eftersom
T
-tek samling bibliotek
-tion station
T
-ör aktör fabrikör

Fördjupning

Vanliga slutled i svenskan är -ing/-ning och -ande/-ende vilka uttrycker olika former av handling eller tillstånd. Till exempel plogning (handling) rinnande (tillstånd).

Suffixen -dom, -het och -skap kan sägas uttrycka former av tillstånd, till exempel sjukdom, svenskhet och galenskap.

Suffix kan vara kopplade till ordklasser, såsom adjektivändelsen -ig. Till exempel flitig från flit.

En del suffix är i högre grad betydelsebärande och kan vara värda att lära sig. Några vanliga är -ism, -logi och -krati.

-ism kan sägas betyda riktning eller skola inom något specifikt ämnesområde samt en egenskap eller inställning. I det första fallet kan det handla om något religiöst såsom baptism eller inom konst såsom expressionism. I det andra fallet kan det vara en egenskap hos ett objekt såsom magnetism eller hos en person såsom egoism.

-krati har en betydelse i form av välde och mest bekant här är förstås demokrati av sammansättningen demo- (folk) och -krati (välde). Andra exempel är plutokrati (penningvälde) och teknokrati (teknikervälde).

-logi betecknar en lära eller vetenskap. Till exempel biologi eller psykologi. Närbesläktat är -log som är ett suffix för olika yrkesbeteckningar eller ämnesspecialister såsom biolog eller psykolog

Näraliggande med -logi är -pedi. Ett exempel är ortopedi som beskriver läran om och behandlingen av skador i rörelseorgan.

Också näraliggande är -nomi och -nom som kan beteckna kunskapsområde respektive person som är utövande inom kunskapsområdet. Till exempel ekonomi och ekonom.

Ett ytterligare slutled är -pati som betyder -sjukdom, -lidande. Ett exempel är apati (emotionell likgiltighet) med delarna a- och -pati. När det gäller namn på sjukdomar är ändelsen -it (t.ex. bronkit) vanlig.

Namn på vissa salter och estrat har -at (t.ex. karbonat) som ändelse medan kolväten har -an (t.ex. hexan), -en (t.ex. alken) och -yl (t.ex. fenyl) som ändelser. Det finns en mängd andra suffix kopplade till ord inom kemi, några av dessa är -et, -it och -oid.

Böjningssuffix och avledningssuffix

Böjningssuffix (eller böjningsändelser) innebär en annan grammatisk form av ett ord medan ett avledningssuffix (eller avledningsböjning) ändrar ordklassen. Gränsdragningen är inte alltid helt uppenbar, men låt oss titta på två exempel:

Exempel 1: -ar som i sjöar. Genom böjningssuffixet ändras ordet från singular (sjö) till plural (sjöar).
Exempel 2: -ende som i stående. Genom avledningssuffixet skiftar ordet från stå (verb) till att beteckna en stående (adjektiv).