Meny

Typografi

Typografi är traditionellt ett annat ord för boktryckarkonst, men idag kan typografi även appliceras på digital textframställning. Denna artikel illustrerar några sätt som det går att utforma text vare sig den i slutändan används för en boksida, en tidskrift eller på en webbsida.

Rubriker

Allmänt används rubrikerna för att tala om vad artikeln handlar om (huvudrubrik) samt vad olika avsnitt av artikeln handlar om (underrubriker). De utgör även en typografisk funktion, nämligen att dela in texten i delar, vilket ofta kan underlätta för hur en artikel kan överblickas.

Huvudrubriken för denna artikel är "Typografi" och enligt standard är textstorleken större än för övriga rubriknivåer. Underrubrikerna har mindre teckenstorlek än huvudrubriken, men större än brödtextens. En rekommendation är att låta huvudrubriken vara 2–3 gånger större än brödtexten och underrubriker 1,1–2 gånger större än brödtexten.

Det finns därutöver flertalet möjligheter vad gäller utformningen. På den här sidan används till exempel ett annat typsnitt än för övrig text samt ett understreck.

Anfang

Anfang (kallas ibland initial) är en förstorad begynnelsebokstav som i regel bara används en gång i texten och då i form av första bokstaven i första stycket. En anfang är inbäddad och dess höjd utgör normalt två till tre textrader. För att det ska se snyggt ut bör den ha samma versallinje som den översta av dessa textrader och samma baslinje som texten på den understa av dessa textrader. Anfangen har ingen praktisk betydelse utan fungerar som dekoration.

Exempel på text med anfang

Ingress

Ingress är inledningen av en text, i regel första stycket. I tidningar används ofta fetstil i ingressen. På denna sida markeras en ingress genom att textstorleken är aningen större. Anledningen till att en ingress används är för att läsaren snabbt ska kunna få en sammanfattning av innehållets art eller att den på något sätt ska locka med sig läsaren i texten.

EN NÅGORLUNDA VANLIG TYPOGRAFISK VARIANT är att låta de första orden i textens första stycke utgöras av kapitäler. Vid tillkomsten av text är det att föredra att inte skriva orden som versaler utan att ordna detta i efterhand, något som ofta finns som funktion i en ordbehandlare eller kan anges i stilmallen i ett webbdokument. Det är mer flexibelt ifall det typografiska valet i efterhand inte längre önskas.

Brödtext

Brödtexten är själva huvudtexten (rubriker exkluderade) och det som kommer efter ingressen. Primära typografiska övervägningar för brödtexten är typsnitt, teckenstorlek och textfärg. Andra viktiga överväganden rör styckeindelning, antal tecken per rad (spaltbredd) och marginalernas bredd vid sidan om texten.

Kursiv stil och fetstil

För att särskilja ord kan kursiv stil eller fetstil användas, till exempel termer eller sådant som behöver betonas extra. Tänk på att texten kan bli svårläst om för långa stycken står i kursiv eller fet stil.

Ligatur

Ligatur kallas två eller fler bokstäver i ord som nästan eller helt vuxit ihop till en fast sammansättning (se till exempel hur en typografisk effekt i form av en ligatur åstadkoms i logotypen överst på denna sida genom att bokstäverna f och i delvis "vuxit ihop").

Ligatur är en naturlig del av text i skrivstil. Denna form av handskrift kan efterhärmas genom speciellt utformade typsnitt, som "Wonderblend", "Lomesty" och "Sinttesy", vilka kan ses nedan.

Exempel på text som ligatur

Citat

Ett citat i en text omgärdas generellt med citationstecken. Längre citat brukar skrivas som blockcitat (dvs. med ett eget stycke). Som en typografisk effekt kan ett blockcitat framhävas ytterligare.

Exempel på text som blockcitat

En variant är ett så kallat ryckcitat i form av ett insprängt blockcitat som framhäver en del av innehållet med extra stor text. Ibland upprepas korta utdrag från den egna artikeln i form av framhävda citat för att visa upp någon extra intressant del av innehållet för läsaren (anledningen kan också vara rent typografisk).

Punktlistor

Genom att placera en del av texten i en lista kan enskildheter i ämnet tydliggöras på ett pedagogiskt sätt för läsaren:

En punktlista kan också bestå av siffror om den som skriver vill att ordningen i vad som listas ska framgå tydligare.

Versala och gemena siffror

En typografisk aspekt när det kommer till siffror och tal är det som kallas gemena siffror. Dessa har varierande teckenhöjd och de kan gå under baslinjen, med så kallat underhäng. De kan användas för en mer elegant utformning, exempelvis för paginering i böcker.

Två typsnitt med versala respektive gemena siffror:

0123456789 (versala siffror med typsnittet Arial)

0123456789 (gemena siffror med typsnittet Georgia)

Notera att vissa webbläsare omvandlar gemena siffror till versala.

Termer

Till sist några relevanta termer som inte nämnts eller förklarats i artikeln.

Alineatecken (¶) - användes förr i tiden för att markera början på nytt stycke.
Antikva - den normala tryckbokstaven i rak stil i motsats till kursiv.
Baslinje - den tänkta linje på vilken bokstäverna står (undantaget bokstäver som j, g, p, q och y).
Brödstil - medelstor stilsort, vanlig i löpande text (brödtext).
Grotesk - bokstavsstil där alla staplar är lika grova.
Kapitäl - versaler som skrivs i mindre format, KAPITÄLER.
Kerning - minskning eller ökning av avståndet mellan enstaka bokstäver (har använts i logotypen överst på denna sida för att horisontellt centrera punkten mellan "Prefix" och "nu").
Majuskel - stor bokstav i handskrift.
Negativ text - text som är ljusare än bakgrunden.
Spatie - mellanrum mellan orden.
Spärrning - bokstäver som skrivs med mellanrum för framhävning: s p ä r r n i n g. Ovanligt i modern typografi.
Vignett - dekorativ illustration, främst vanligt i äldre böcker.

Mer läsning

Länkar till andra artiklar och webbsidor där du kan läsa vidare.