Meny

Stor eller liten bokstav?

Om det ska vara stor eller liten bokstav i början av ord är inte alltid självklart och här tas det upp exempel på detta. Stora och små bokstäver kallas också versaler respektive gemener.

Landet Sverige och svenska namn

Namn ska alltid skrivas med stor begynnelsebokstav. Därför skrivs Sverige som är ett namn på en nation med stor bokstav. Likadant gäller att nationers namn i ägande form ska ha stor bokstav, till exempel: Sveriges. Däremot skrivs svensk eller svenska med liten bokstav eftersom det då är avledningar av Sverige.

Av denna regel framgår också att vi skriver namn på personer enligt Cecilia och Cecilias.

Likadant gäller att städer ska skrivas med stor bokstav. Även till exempel Storstockholm räknas som ett namn och ska ha stor bokstav. Däremot skrivs stockholmare med liten bokstav.

Ett annat fall är då väderstreck föregår ett geografiskt namn. I exemplet västra Värmland ska "västra" skrivas med liten bokstav så länge det avser väderstreck och inte ingår i ett namn som exempelvis Västra Götalands län.

Staden London och dess Londonbor

Städer ska som redan framgått skrivas med stor bokstav. Mindre självklart är ett ord som Londonbor. Det är vedertaget att skriva Londonbor, Londondialekt och så vidare med stor bokstav även om det går att hitta både nya och äldre texter där sådana ord skrivs med liten bokstav.

Veckodagar, månader, årstider och tidsepoker

Veckodagar och månader skrivs med liten bokstav. Samma sak gäller årstider och de flesta högtider.

Även tidsepoker som antiken, medeltiden, renässansen och barocken skrivs med liten begynnelsebokstav. Likadant gäller då krig omnämns, såsom trojanska kriget, trettioåriga kriget och andra världskriget.

Begrepp och ismer

Fastän det går att betrakta liberalism eller platonism som namn skrivs dessa inte med stor bokstav. Dessa är inte egennamn utan begrepp eller termer, vilka i sin tur ofta är avledningar från namn, till exempel platonism från Platon. Även religioner som kristendom, islam et cetera skrivs med liten bokstav.

Varumärken

Ett specifikt område är varumärken. Företag väljer ibland att skriva sina namn med uteslutande gemener eller versaler eller på annat okonventionellt vis. Detta görs eventuellt av grafiska orsaker i utformningen av en logotyp eller för att särprägla ett varumärkesnamn.

Enligt språklig praxis bör du skriva dessa ord som andra egennamn, det vill säga med stor begynnelsebokstav, även om det tycks bli vanligare att det motsatta sker. Än så länge bör du alltså skriva Iphone och inte iPhone, Amazon och inte amazon, Ikea och inte IKEA och så vidare. 

Organisationer

Organisationer är egennamn och ska därmed skrivas med stor begynnelsebokstav.

Då två ord ingår i namnet, till exempel Europeiska unionen, skrivs normalt bara det första med stor bokstav. Undantag gäller om organisationen från sitt håll frångår detta, då brukar man följa deras praxis, till exempel Stockholms Stadsmission.

Webbadresser

Eftersom gemener normalt används för inskrivning i webbläsares adressfält är det vanligt att genomgående små bokstäver används då det refereras till webbsidor i text, men en stor begynnelsebokstav är att föredra. Alltså Wikipedia.org hellre än wikipedia.org (ett undantag kan vara då det är fråga om en textlänk, dvs. wikipedia.org).

När det handlar om varumärken skiljer det sig åt och företagens egna val brukar följas. Några exempel: gp.se (Göteborgs-Posten), CNN.com (CNN) och NYTimes.com (New York Times). Medan tidningar som New York Times brukar skrivas med kursiv text skrivs inte motsvarande webbadresser med kursiv text.

Gud och gudar

När den kristna guden avses ska stor bokstav användas, till exempel: ”Vem är som Gud?”. Däremot används liten begynnelsebokstav vid ospecificerade gudomligheter, till exempel: ”En religions högsta gud”.

Djur

Att tiger, lejon, elefant och så vidare ska skrivas med liten bokstav kanske är självklart för de flesta. Mindre självklart för många är då det handlar om djurraser. Det ska dock vara liten bokstav även i dessa fall, alltså schäfer och inte Schäfer.

Arter och sorter

De flesta arter och sorter av olika slag kan ses som namn, men ska ändå skrivas med liten bokstav. En översikt med sådana kategorier följer här:

I tabeller

I tabellariska uppställningar är det rekommenderat att använda stora begynnelsebokstäver. Särskilt i rubrikceller (dvs. kolumn- och radrubriker). Ibland används genomgående versaler för text i rubrikceller, vilket mest är en fråga om preferenser inför layouten.

Skillnader i svenskan och engelskan

Jämförs engelskans och svenskans bruk av versaler som begynnelsebokstav märks en markant skillnad. På det engelska språket används stor begynnelsebokstav normalt för de flesta ord i titlar (med vissa undantag) och ibland i rubriker medan svenskan bara använder versal för inledningsordet.

Det kan även gälla namn på företeelser, till exempel World War II (andra världskriget) eller January (januari).

Skillnader i modernt och äldre bruk

I äldre svenska dikter exempelvis förekommer det ibland ord med storbegynnelsebokstav mitt i meningar (eller diktrader). Detta gällde ord som ansågs extra viktiga.

Andra fall

Stor eller liten bokstav är ett ämne som är svårt att sammanfatta eftersom det finns så många olikartade fall. Det inkommer då och då mejlfrågor i detta ämne och för att utöka samlingen med exempel tas några av dessa med här.

Exempel ett gäller en skylttext som handlar om en engelsk park vid en herrgård i en svensk kommun. Rubriken på skylten ska vara: "Välkommen till e(E)ngelska parken i Kloster" och frågan är alltså om det ska vara gemen eller versal begynnelsebokstav i engelska parken.

Exempel två gäller hur man skriver stora nordiska kriget på rätt sätt? Krig skrivs i svenskan normalt med liten bokstav (vilket också är omnämnt ovan bland allmänna exempel).

Exempel tre gäller om det ska heta "Västra Värmland" där exemplet är hämtat från en text som innehåller orden "...en turistbyrå för Västra Värmland...". Även här är det avgörande ifall det är ett egennamn eller inte. Det bör alltså vara liten bokstav för "västra" om det inte handlar om ett namn och till exempel syftar till väderstrecket.

Exempel fyra är ifall Stockholmsslang ska skrivas med stor eller liten bokstav. Här är svaret stor bokstav.

Exempel fem har beröringspunkter med föregående och gäller när man avser att förtydliga en geografisk plats, till exempel Storstockholm eller Nordsverige. Här ska det också vara stor bokstav, det kan ses som att Stor och Nord "tar över" Stockholms respektive Sveriges versaler.

Exempel sex gäller hur internet skrivs. Idag när internet inte längre främst är ett namn på något utan gått över till att bli en allmän företeelse skrivs det med liten bokstav.

Fler artiklar med skrivregler