Meny

De eller dem?

Här är en sammanställning av exempel som visar hur dessa ord använts i olika situationer.

I vissa situationer krävs det bara viss språkkänsla för att avgöra vilket av orden ska användas. I de flesta öron kommer ”Jag håller med dem.”, låta korrekt medan ”Jag håller med de.” låta helt fel.

Andra situationer är svårare. Vare sig "De behöver man inte lämna kvar." eller "Dem behöver man inte lämna kvar." låter fullständigt fel i mångas öron. I sådana fall får man i stället förlita sig på grammatikaliska regler.

Ofta gäller att "de" förekommer i början av satser och meningar medan "dem" förekommer i slutet. Detta är dock bara en tendens i språket och inte en regel. För att kunna säkrare skilja mellan situationer där det är korrekt med de respektive dem är det viktigt att kunna ta ut satsdelarna subjekt och objekt.

Det generella rådet är att använda "de" i stället för "dem" då du är osäker. "De" är nämligen oftast är korrekt och låter bra i de flesta situationer.

Exempel med "de”

Satsdelen subjekt uttrycker vem det är som utför handlingen i en sats. Det fungerar ofta att tänka att om ordet är subjekt skrivs de. Antingen utgör de själv subjektet eller refererar till det.

”Sven och Linus var de sista som lämnade stället.”
Sven och Linus är subjekt.

”De hängde på kaféet.”
De är subjekt.

”De fick aldrig tag på honom.”
De är subjekt.

”De räcker över buketten till mig.”
De är subjekt.

”De avskydde varandra under flera år.”
De är subjekt.

”Den lilla byn ligger på de höglänta slätterna.”
Den lilla byn är subjekt.

”De flesta hem är utrustade med elektricitet.”
Utrustade med är subjekt.

”De senaste åren har varit ovanligt torra.”
Senaste åren är subjekt.

”De där molnen ser ut att komma emot oss.”
De där molnen är subjekt.

”De harspioner överallt.”
De är subjekt.

”De första timmarna gick långsamt.”
De första timmarna är subjekt.

”Hans ansikte fick ett förvånat drag när han fick syn på dem.”
Hans ansikte är subjekt.

”Hon ber mig märka ut de olika platserna på kartan.”
De olika platserna är subjekt.

Objekt och dem

Satsdelen objekt uttrycker det som är föremål för subjektets handling i en sats. Det fungerar ofta att tänka att om ordet är objekt skrivs dem.

”Jag håller med dem.”
Dem är objekt.

”Hunden gjorde dem sällskap.”
Dem är objekt.

”Vi hade aldrig träffat dem.”
Dem är objekt.

”Där fanns foton av dem båda tillsammans.”
Dem båda är objekt.

”Hans ansikte fick ett förvånat drag när han fick syn på dem.”
Dem är objekt.

”Kan du se dem där molnen där borta?”
Dem där molnen är objekt.

”Han var den sista som såg dem i livet.”
Dem är objekt.

”Vi skjutsade dem ut till sjön.”
Hans lagar är objekt.

”Den ena av dem försvinner bort ur vår syn.”
Den ena av dem är objekt.

”Hans lagar gällde och en av dem löd ...”
Hans lagar är objekt.

”Så jag tog upp dem ...”
Dem är objekt.

”Ta med dem vart då?”
Dem är objekt.

”Ingen tog dem på allvar?”
Dem är objekt.

Exempel med både de och dem

Fraser och meningar där både de och dem ingår.

”De fick aldrig tag på dem andra.”
De är subjekt och dem är objekt

”Jag ser på dem att de är besvikna.”
Dem är objekt och de är subjekt.

”De fick inte användas, men någon använde dem ändå.”
De är subjekt och dem är objekt

”Ingen av dem stannade för de båda liftarna.”
Dem är objekt och de är subjekt.

”Hon hade testamenterat dem till välgörenhet.”
De är subjekt och dem är objekt

”De verkade inte nervösa, inte någon av dem.”
De är subjekt och dem är objekt

”De kommer att döma dem.”
De är subjekt och dem är objekt

Notera att de är ovanligt att dem förekommer två gånger i en sats eller mening.

Singular och plural

Om det är singular eller prural behöver inte ha betydelse utan blir snarast en fråga om de eller den/det.

”De där vita banden du hade i håret.”
De och plural.

”Det där vita bandet du hade i håret.”
Det och singular.

Mer läsning