Meny

Att skriva en uppsats

Riktlinjerna för att skriva en uppsats kan variera något beroende på om det sker på gymnasienivå eller på högskole-/universitetsnivå. Oftast är det dock bedömningen som är striktare i ena fallet medan tillvägagångssättet i grunden är sig likt i båda fallen.

Vad är en uppsats?

En uppsats är en faktabaserad text ofta baserad på flera olika källor (böcker, tidningar, webbsidor och egna intervjuer), men med självständiga inslag i form av till exempel en analys och diskussion kring ämnet.

Uppsatsens längd bestäms ofta från fall till fall av läraren/handledaren. En uppsats är annars sällan mer än 50 sidor (avhandlingar kan däremot vara längre).

Delar som ska ingå i en typisk uppsats:

Välja ämne och avgränsning

En uppsats ska ha en avgränsning som ämnet håller sig inom. Skälet till avgränsningen är att ämnet ska kunna behandlas i sin helhet och utredas ordentligt. Därför kan inte en uppsats ta sig an samma slags ämnen som det skrivs hela böcker om utan vara begränsad till en mindre del inom ämnet och med ett särskilt perspektiv.

Frågeställning och syfte

För att ytterligare sätta fokus på en del av ämnesområdet ska en uppsats ha en eller flera frågeställningar samt ett syfte, vilket ofta går hand i hand då syftet kan vara att besvara frågeställningen/arna. Frågeställning/syfte ska presenteras i inledningen.

Metod

När det gäller metod skiljer det sig ibland kring vad som avses, bland annat beroende på vilken nivå uppsatsen görs. En del av metoden är att redogöra för hur arbetet är utfört. Har frågeställningen besvarats med hjälp av böcker, tidningsartiklar, intervjuer, undersökningar eller annat material?

Metod kan också avse tillvägagångssättet utifrån analys och tolkning av materialet. Till exempel om en komparativ metod (beskriver skillnader genom jämförelser, t.ex. hur två filmer skiljer sig från varandra ideologiskt) använts för att utforska uppsatsens frågeställning.

Samla information

Den största delen i att skriva en uppsats består normalt sett av faktainsamling. Här ingår allt från att leta upp relevanta artiklar till att läsa böcker och intervjua personer.

Använd dig gärna flera källor då det gör uppsatstexten mer tillförlitlig. Om dina källor avviker kan detta nämnas i uppsatsen, vilket inte behöver ses som negativt utan visar snarare att du satt dig in i ämnet ordentligt.

När du använder dig av källor ska du redovisa detta. Om du citerar en text eller använder dig av fakta från till exempel en bok ska du hänvisa till denna, se vidare Källhänvisningar.

När du refererar till information i ett ämnesområde är praxis att redovisa det senast skrivna i ämnet först. Om två böcker om samma ämne är skrivna 1998 respektive 2009 ska du alltså ange boken från 2009 överst i källförteckningen. (Det är bl.a. ofta så att författaren till den senare boken läst den tidigare boken i ämnet och eventuellt refererar dit).

Källkritik

När du samlar in information ingår även källkritik. Med källkritik menas att du inte kan förhålla dig likadant till alla källor utan att bedömningar bör göras av deras tillförlitlighet. Till exempel är en politiskt färgad text inte alltid objektiv och en artikel på Wikipedia är inte alltid skriven av sakkunniga.

Hur ska du då gå tillväga när du utvärderar en källa? Först och främst bör det sägas att källkritik är svårt att utföra utan förkunskap inom ämnesområdet, men dessa fyra punkter används som standard:

För att besvara dessa frågor när det gäller digitalt material kan det vara nödvändigt att ta reda vem eller vilka som står bakom sidan och vad sidan har för syfte. Sådana uppgifter går ofta att hitta på en speciell informationssida som brukar döpas till ”Om sidan” (på engelska är ”About Us” vanligt) eller något liknande.

Genom att gå till denna sida och eventuellt kika runt lite på sidan i stort går det ofta bättre att komma underföljd med varför informationen förmedlas. Presenteras fakta i utbildande syfte eller tycks det finnas politiska eller kommersiella motiv bakom?

Viktigt är också att värdera hur väl avsändaren känner sitt ämne. Det är till exempel troligt att nätversionen av en tidskrift som publicerar en artikel i sitt huvudämne har högre trovärdighet sett ur ett kunskapsmått än en bloggare som aldrig tidigare har skrivit om ämnet i fråga.

Dock bör inte bloggar i allmänhet betraktas som opålitliga källor. Ett publicerat blogginlägg kan många gånger vara mer initierat än en artikel i en etablerad dagstidning. Skälet för detta är att bloggaren kan vara specialiserad i sitt ämne medan en skribent på en dagstidning tilldelas ämnen som ofta är utanför dennes kunskapsområde. Bloggaren har också eventuellt mer tid på sig till research än en skribent på en dagstidning med en deadline.

Denna guide är tänkt att ge teoretiska anvisningar om uppsatsskrivning, hos Allakando.se kan du få praktisk hjälp i att skriva en uppsats.