Redundans och tautologi
God förmåga att uttrycka sig i skrift bygger bland annat på att inte använda sig av onödiga ord. Redundans och tautologi beskriver olika slags situationer när ord används i onödan.
Tautologi
Tautologier avser dubbelsägningar där olika ord kompletterar varandra på ett överflödigt sätt. Språkbruket tycks införliva uttryck med ofta onödiga dubbelsägningar som sedan används rutinmässigt. Exempel på sådana följer i listan:
- "gratis gåva" (en gåva är per definition gratis).
- ”dold hemlighet” (en hemlighet är per definition dold).
- ”helt unikt” / "väldigt unikt" (antingen är något unikt eller inte)
- ”hundraprocentigt perfekt" (perfekt implicerar något fullständigt)
- "exakt samma" (antingen är något samma eller inte).
- ”jag personligen" (ett av orden räcker).
- "allvarlig kris" (en kris är per definition allvarlig).
- "erfaren veteran" (en veteran är per definition erfaren).
- "först av allt" (först är per definition först av allt).
- ”värma upp” (att värma implicerar att temperaturen stiger).
- ”sänka ned” (något sänks alltid nedåt).
- ”höja upp” (något höjs alltid uppåt).
- ”frusen is” (is är alltid i fryst form).
- ”protestera emot” (en protest är underförstått riktat emot något).
- ”populärt hos många” (det är svårt att kalla något populärt hos få).
I vissa fall kan tautologier vara berättigade då det är nödvändigt för förståelsen. Det kan också finnas uttryck som till synes är överflödiga, till exempel "ingen alls", men kan få stå kvar för att betona en kontrast (”hon är allt – jag är ingen alls”).
Det kan också röra sig om vardagsfraser såsom ”jämt och ständigt”, ”bättre och bättre”, "lite för litet" eller "mer och mer". Dessa är förvisso exempel på dubbelsägningar, men fyller sina syften som stående uttryck.
Ofta är det onödiga adverb som kan plockas bort. Som i dessa satser med adverb i kursiv stil: "viskade ohörbart", "rusade iväg kvickt".
Redundans
Redundans avser onödig mångordighet då en mening kan reduceras på ord utan förlora någon betydelsefull information. Att motverka redundans handlar därför om att stryka ord.
Många gånger kan ett eller flera ord strykas i en mening eller ersättas av färre. Exempel: ”På grund av den saken att jag …” kan ersättas av ”Eftersom jag …”. Och "... alla andra utan en ..." kan reduceras till "... alla utan en ...".
Vanligt är att pronomenet de används mer än nödvändigt. Meningen "De är billiga och de går lätt sönder" kan i stället skrivas "De är billiga och går lätt sönder".
Andra ord som tenderar användas i meningar när det egentligen inte behövs är sedan, så, att, också, även och ändå. Några exempel när dessa kan strykas:
- "också samtidigt" kan ofta reduceras till "också" eller "samtidigt".
- "och även" kan ofta reduceras till "samt" eller "även".
- "men ändå" kan ofta reduceras till "men" eller "ändå".
Det kan också vara meningsuppbyggnader där ett ord upprepar innehållet hos ett annat. Exempel: ”Fast det var dock kallt ute”. I detta exempel skulle antingen fast eller dock kunna avlägsnas. Tillräckligt är således: ”Fast det var kallt ute” eller "Det var dock kallt ute".
Det går även lätt inflation i kraftuttryck. Att säga att något är "idiotiskt" är en nog stark betoning som "helt idiotiskt" adderar väldigt lite styrka till.
Läs vidare om koncentrering av språket.
Pleonasm
Ett annat ord som ibland används är pleonasm, vilket också avser uttryck där ett eller flera ord kan strykas utan att innebörden går förlorad. Ett exempel är "hon födde två tvillingar" där ordet 'två' är överflödigt.