Förkortningar och regler kring användning
Lista med vanliga förkortningar och användningen av förkortningar förklaras gällande rekommendationer och regler.
Lista på vanliga förkortningar
ang. – angående
anm. – anmärkning
bil. – bilaga
bl.a. – bland annat
ca – cirka (kan även skrivas c:a)
cm – centimeter
dB – decibel
dl – deciliter
ds – densamma (i brev)
dvs. – det vill säga
e.Kr. – efter Kristus
el. – eller
e.d. – eller dylikt
eng. – engelska
etc. – et cetera
ev. – eventuellt (kan även skrivas evt.)
evt – efter vår tideräkning (ett sekulärt alternativ till e.Kr.)
exkl. – exklusive
f.d. – före detta
fig. – figur
fil. – filosofie
f.Kr. – före Kristus
forts. – fortsättning
fr.o.m. – från och med
fvt – före vår tideräkning (ett sekulärt alternativ till f.Kr.)
f.ö. – för övrigt
förf. – författare
ha – hektar
hg – hekto
inkl. – inklusive
i sht – i synnerhet
i st – i stället
jfr – jämför (kan även skrivas jmf)
jur. – juridisk
k:a – kyrka
kcal – kilokalorier
kg – kilogram
kl. – klockan
km – kilometer
kr – kronor
l – liter
lat. – latin
m – meter
m.a.o. – med andra ord
max. – maximum
m.fl. – med flera
min. – minimum
mm – millimeter
m.m. – med mera
mn – miljoner
ngn – någon
ngt – något
nr – nummer
obs. – observera (skrivs ibland obs!)
o.d. – och dylikt
osv. – och så vidare
p.g.a. – på grund av
PR – för det engelska lånordet Public relations
ps – post scriptum (lat. efterskrift)
red. – redaktör
ref. – referens
resp. – respektive
s. – sida i en bok
s.a.s. – så att säga
sek. – sekund
s.k. – så kallad
st. – styck
S:t – Sankt
t.ex. – till exempel
tf. – tillförordnad
t.h. – till höger
tim. – timme
tn – tusen
t.o.m. – till och med
tfn – telefon (kan även skrivas tel.)
t.v. – till vänster
ung. – ungefär
v. – vecka
äv. – även
övers. – översättning
Ö.a. – översättaren anmärker
Akronymer (initialförkortningar) är inte medtagna. Se även engelska förkortningar.
Mindre vanliga förkortningar
Förkortningar som ofta förekommer i uppslagsverk eller på blanketter och dylikt.
adj. – adjektiv
adr. – adress
adv. – adverb
am. – amerikansk
art. – artikel
best. – bestämd form
bet. – betydelse
bg. – bankgiro
bibl. – bibliografi
bil. – bilaga
d. – dödsår
def. – definition
f. – födelseår
f – följande sida
ff – flera följande sidor
fr. – fransk
gr. – grekisk
jud. – judisk
kap. – kapitel
lic. – licentiat (avhandling)
litt. – litteratur
pg. – plusgiro
plur. – plural (äv. pl.)
prof. – professor
sing. – singular
subst. – substantiv
tab. – tabell
ty. – tysk
univ. – universitet
utg. – utgåva (eller utgivaren)
vol. – volym (om utgivning)
Hur månader och veckodagar förkortas
Det är ganska vanligt att månadernas namn förkortas (bör dock ej göras i löpande text), och ska då skrivas enligt: jan, feb, mars, april, maj, juni, juli, aug, sep, okt, nov och dec.
Även veckodagarna förkortas ibland och då enligt: mån, tis, ons, tors, fre, lör och sön.
Hur tid, mått och volymer förkortas
Det är vanligt att enheter för mått och volymer skrivs i förkortad form. Här är en lista med måttbeteckningar:
s – sekund
min – minut
h – timme (lat. hora)
d – dygn (dag)
v – vecka
km – kilometer
m – meter
dm – decimeter
cm – centimeter
mm – millimeter
µm – mikrometer
nm – nanometer
ft – fot
in – tum (eng. inch)
ha – hektar
km² – kvadratkilometer
m² – kvadratmeter
dm² – kvadratdecimeter
cm² – kvadratcentimeter
mm² – kvadratmillimeter
km³ – kubikkilometer
m³ – kubikmeter
dm³ – kubikdecimeter (även kallad liter)
cm³ – kubikcentimeter (milliliter)
l – liter
dl – deciliter
cl – centiliter
ml – milliliter
kg – kilogram
hg – hektogram
g – gram
mg – milligram
µg – mikrogram
t – ton
oz – uns (eng. ounce)
lb – pund (eng. pound)
K – kelvin
°C – grader Celsius
°F – grader Fahrenheit
mol – mol (substansmängd)
cd – candela (ljusstyrka)
A – ampere (elektrisk ström)
V – volt (elektrisk spänning)
W – watt (effekt)
J – joule (energi)
N – newton (kraft)
Pa – pascal (tryck)
Hz – hertz (frekvens)
Hur förkortningar bör skrivas
Förkortningar kan skrivas med eller utan punkter och i många fall är båda sätten korrekta. Det kan finnas en fördel med att använda punkter då det hindrar att ett radbyte delar av en förkortning. Använder du inte punkter ska du använda mellanrum. Om du förkortar ´till exempel´ ska förkortningen skrivas t.ex. eller t ex och inte tex.
I vissa fall skrivs punkten ut efter förkortningen. Detta är regeln då ett enda ord förkortas, men det gäller även i andra fall såsom dvs. (det vill säga) och osv. (och så vidare).
Punkter eller mellanrum ska sättas ut på rätt ställen. Förkortningen för ´med flera´ ska skrivas m.fl. och inte m.f.l. eller på något annat sätt. Det finns även ett fåtal tillfällen där kolon används, till exempel S:t för Sankt.
En förkortning ska inte påbörjas med stor bokstav såvida den inte alltid skrivs med versal. Undantag är förstås om den inleder en mening. Förkortningarna l (liter) och el. (eller) är vi vana att alltid se som små bokstäver medan de av naturliga skäl aldrig påbörjar en mening. Överhuvud taget bör du vara restriktiv med att inleda meningar med en förkortning.
Undvik för många förkortningar
Det finns massvis av förkortningar, men långt ifrån alla är allmänt kända. Därför bör du inte använda förkortningar i situationer där du är osäker att läsaren kommer kunna uttyda förkortningen.
Använd inte förkortningar i litterära texter
Förkortningar bör inte användas i vissa sammanhang såsom litterära verk. I andra sammanhang kan användningen begränsas till att enbart förekomma inom parenteser. Det ger ofta ett snyggare och mer professionellt intryck att skriva ut hela orden.