AI och textgenerering

Genom artificiell intelligens går det att generera texter som är svåra att skilja från texter skrivna av människor. Betyder det att AI befinner sig på samma nivå som professionella skribenter eller är det främst som hjälpverktyg för enklare texter som AI kommer till sin rätt? I denna artikel undersöks förmågan hos AI-verktyg att producera text, deras kreativitet och originalitet, skillnader mellan olika typer av texter samt de praktiska och etiska frågor som uppstår.

Hur fungerar det när AI producerar en text?

Så kallad generativ AI som skriver texter använder sig av maskininlärning och stora datamodeller, vilka ofta baseras på neurala nätverk (datorsystem med sammankopplade knutpunkter, noder). Från stora mängder textdata ”lär sig” AI mönster i språkbruk, grammatik och stil och i ett nästa steg kan texter skapas. Rent praktiskt sker det genom instruktioner – vilka kan vara allt från korta till omfattande – om vad texten ska kretsa kring och eventuellt vilken stilnivå som önskas med mera.

Hur kreativ och originell är AI som skribent?

Om AI kan bemästra språket utifrån ett tekniskt perspektiv, hur står det då till med den kreativa delen? Om en text ska lyfta till högre höjder och engagera lika mycket som informera måste den bestå av en smula idérikedom.

Någon skaparförmåga i egentlig mening besitter knappast AI och textgenerering är i detta sammanhang bättre som beteckning än textförfattande. AI kan kombinera och omformulera befintliga idéer (dvs. ifrån existerande texter som AI:n exponerats för). Däremot är den (än så länge?) begränsad i sin förmåga till konceptioner av banbrytande slag.

I skönlitterära texter från generativ AI kommer avsaknaden av en djup förståelse för subjektiva och emotionella aspekter märkas medan försöken att gestalta tenderar vara mekaniska eller förutsägbara.

Ett särdrag hos vissa mänskliga författare är en kritisk syn på världen och en lidelse som inte följer konventioner. Satir och samhällskritik är knappast något som förknippas med teknologisk textgenerering. Texter från generativ AI återspeglar det neutrala medan skarpa ställningstaganden lyser med sin frånvaro.

Hur skiljer sig förmågan hos AI när det gäller faktabaserade och skönlitterära texter?

AI är överlag bättre på att producera faktabaserade texter än skönlitterära. Rimligtvis är den teknologiska ställföreträdaren bra på att sammanställa information, analysera stora datamängder och formulera logiska resonemang. Sådant kan bära långt ifråga om faktabaserad text. Åtminstone för vissa ämnen och så länge det ges genomtänkta instruktioner till AI:n.

Som berörts kan skönlitterära texter sakna sådant som djup, originalitet och emotionell inlevelse. AI kan ändå vara till hjälp i skrivarbetet genom att generera idéer eller strukturer för berättelser. Man kan dra en parallell till konstnärer som tar hjälp av assistenter i att färdigställa dukar på ställen där mästarens hand inte är nödvändig. Vad som kan kallas transportsträckor i en roman skulle på liknande vis eventuellt kunna skötas av AI-verktyget innan författaren tar över när intrigen börjar bli intressant igen.

Hur skiljer sig olika AI i förmåga att skriva texter?

Det finns flera AI-modeller på marknaden som varierar i kvalitet och specialitet (många är dock identiska då de använder samma API). Stora språkmodeller som GPT-4 och Gemini är generellt sett mycket bra på att generera text med hög språklig precision medan mindre AI-modeller ofta har begränsningar i ordförråd och förståelse för sammanhang. Dessutom har vissa AI-modeller specialiserats på vissa områden, exempelvis juridisk text, medicinsk dokumentation eller viss sorts journalistik.

Vid en googling på ”ai för författare" dyker det som väntat upp flera nylanserade verktyg anpassade för att skriva skönlitterärt. Bland annat en nyhetsnotis från 2024 där Boktugg.se rapporterar om ett nytt verktyg framtagen av en svensk författare och förläggare. I en intervju med upphovsmannen heter det: ”Vårt mål är att eliminera skrivkramp och erbjuda författare en kompis i skapandeprocessen, som kan inspirera och föreslå nya vinklar och idéer.” Vidare heter det att AI-tekniken hos detta verktyg kan bidra med ”karaktärsskapande”, ”plotgenerering” och ”stilanalys”.

Att ha i åtanke är att "förstaspråket" hos AI-modeller normalt är engelska och texterna som genereras på detta språk överglänser de på svenska.

Hur vanligt är det med texter genererade av AI?

Enligt den årliga undersökningen av svenska folkets internetvanor som utförs av Svenskarna och internet hade en tredjedel av svenskarna använd något AI-verktyg 2024. Av dessa var det förstås långt ifrån alla som använde AI för att generera text och någon statistik över detta nämns inte utan det stannar vid det anekdotiska som att ”Privat söker en del även tips på festaktiviteter och får hjälp med att skriva tal, rim eller dikter”.

Det finns uppenbarligen ett stort mörkertal som gör det svårt att säga hur mycket text som skrivs av AI. Ibland, men långt ifrån alltid nämns när så sker. Dessutom finns det en gråzon när AI delvis ingår i textframställningen.

Men det rapporterades under våren 2026 att punkt nåtts där hälften av artiklar publicerade på internet var AI-genererade. Av trenden att döma framstår det givet att de flesta artiklar som publiceras på internet framöver kommer vara genererade (helt eller delvis) med hjälp av AI.

2022 förutspådde experter att 90 % (källa: idc-a.org) av allt innehåll på internet kommer vara AI-genererat 2026. Förutsägelser tenderar ofta att ta i som i de förutsägelser som gällde hur många av jobben som skulle tas över av artificiell intelligens. Halvvägs in på 2020-talet har dessa i flera fall visat sig överdrivna.  Det är ändå svårt att inte tänka tanken … Kommer i stort sett all text vara skriven av AI i framtiden?

I stället för att endast extrapolera utvecklingen av nuvarande tendenser borde vi kanske ställa en ytterligare fråga: är efterfrågan större på AI-genererad text än texter av människor? När det gäller skönlitteratur och en stor del av facklitteratur är det säkerligen inte så. Teknikutveckling är inte allt. Om vi människor vill fortsätta konsumera böcker och artiklar av människor i framtiden kommer vi erbjudas sådana. Förlagen lär inte ge ut böcker skrivna av AI om de säljer sämre än böcker av mänskliga författare. Nu tänker den konspiratoriskt lagda kanske... Men om AI används som spökskrivare?

Hur svårt är det att skilja mellan en mänsklig författares och en AI-genererad text?

Under slutet av 2023 kunde Vetenskapsnytt.se meddela att ”Verktyg upptäcker AI-genererad text i vetenskapliga tidskrifter”. Det heter i artikeln att i tider då oron ökar för AI-genererade uppsatser ”finns det lugnande nyheter” och sedan redogörs för en AI-textdetektor som kan skilja ”mellan mänskligt skrivet och datorgenererat innehåll nästan 100% av tiden”.

Läser man vidare framgår dock att beroende på vad det handlar om för texter lyckas detekteringen olika bra. Rapporter av dessa slag missar ofta en viktig sak som huruvida det går att dölja inslagen av AI i en text genom mindre redigering.

Nästa fråga är hur länge till det går att spåra närvaron av AI. De flesta omvittnar om att det blir allt svårare att avgöra om en text är skriven av AI eller en människa. Avslöjande drag att leta efter är en överdriven grammatiskt korrekt struktur, brist på personlig stil eller opersonliga formuleringar.

Etiska aspekter vid användande av AI för textproduktion

Det finns flera etiska frågor att beakta vid användning av AI för textproduktion. En viktig aspekt är transparens – bör läsaren alltid informeras om att en text är AI-genererad? Läsaren vill troligtvis veta hur texten tillkommit.

Vidare är frågan var gränsen går mellan att människan eller teknologin gjort arbetet? För den här texten har stavningskontrollen i ett ordbehandlingsprogram varit aktiverat – och ett AI-verktyg har använts för ytterligare textkorrektur. För att hårdra har denna text alltså tillkommit med digitala hjälpmedel. Det är en annan sak om AI skriver texten åt en. Men det kan finnas lägen där gränsen är svår att dra. Om skribenten exempelvis ber AI:n om tips på rubriker frågeställningar inför en artikel. Eller om skribenten ber AI:n om en reviderad version av den skrivna texten. Hur bör den färdiga texten betraktas i sådana fall?