Meny

Ordspråk och talesätt

Det finns en rik samling ordspråk som uppkommit under lång tid. Många har fallit i glömska av ett eller annat skäl medan andra förblivit återkommande inslag i svenska språket. En del ordspråks innebörd är inte helt uppenbara därför ingår i denna sammanställning även förklaringar.

Ordspråk, talesätt och ordstäv är alla koncentrerade formuleringar som i kortare fraser framför ett tänkespråk samt bland annat uppmaningar och förmaningar (det ska inte heller förnekas att vissa ordspråk inte är fullt så visa och en del innehåller en etik utblandad med fördomar).

Reflektioner

Alla är vi barn i början
(ingen bemästrar saker genast; ursprungligen: Alla barn i början; relevanta ordstäv: Vi har alla varit barn och Allt är svårt i början)

Alltid bäst som sker
(det är inte värt att sörja över utgången; jämför: Förlorat är förlorat)

Bättre en fågel i handen än tio i skogen
(hellre nöja sig med lite som åtminstone är säkrat än sikta på mer med osäker utgång)

Den dagen, den sorgen
(ingen idé att oroa sig i förtid)

Det är en dag i morgon också
(med innebörden att allt inte måste göras omgående)

Det får bära eller brista
(ett försök görs trots att viss risk föreligger; alternativt talesätt: Det må bära eller brista)

En gång är ingen gång
(att låta något få passera första gången; ofta förkortat: En gång ingen gång)

Göra en höna av en fjäder
(att förstora en småsak; ursprungligen: Man ska inte göra en höna av en fjäder)

Ingen fara på taket
(ingen anledning till oro; jämför ordstävet: Ingen fara på taket, så länge skorstenen står)

Komma ur askan i elden
(från en svårighet till en värre)

Livet är inte alltid en dans på rosor
(livet är inte fritt från bakslag)

Man får ta dagen som den kommer
(man får acceptera hur det blir)

Man får ta det onda med det goda
(man får acceptera livets växlingar; ursprungligen: Man får ta den onda dagen med den goda)

Man ska aldrig säga aldrig
(man ska inte helt utesluta tänkbara scenarier längre fram)

Man ska inte slå in öppna dörrar
(att inte påpeka sådant som redan har klargjorts)

Nu har han det som i en ask
(nu kan han vara säker på att få det; även: Som i en liten ask)

 När man spänner bågen för högt, brister den
(när anspråken är för stora misslyckas man; förkortad form: Att spänna bågen)

Slå dövörat till
(att inte bry sig om att lyssna till något; ursprungligen: Han sätter det döva örat till)

Skenet bedrar
(saker är inte nödvändigtvis vad dem synes vara)

Vart man vänder sig, så är alltid rumpan bak
(det blir som det blir oavsett vad man gör i, viss resignerad andemening; även: Hur man än vänder sig så har man ändå alltid rumpan bak)

Om handling

Att tala för döva öron
(att tala utan att någon lyssnar; ursprungligen: Ont att tala för döva öron)

Det perfekta brottet
(dvs. så skickligt utfört att gärningsmannen säkert undgår upptäckt)

Få in en fot
(att bli lite involverad i något som sedan kan leda till mer; ursprungligen: Får man väl foten inom dörren, kommer man nog in med hela kroppen)

Ge någon på båten
(sluta befatta sig med vederbörande)

Han kom i elfte timmen
(i sista stund; ofta förkortat som efterled: I elfte timmen)

Han kommer alltid ner på fötterna
(han klarar sig alltid oavsett vad han råkat in i)

Här ska bli andra bullar av
(nu ska det bli bättring; ibland förkortat som efterled: Bli andra bullar)

Man ska inte måla fan på väggen
(man ska inte framställa något värre än vad det är)

Ta bladet från munnen
(att tala ut)

Man ska ta sitt förnuft till fånga
(använda sitt förnuft, ofta i meningen att upphöra med något oförnuftigt)

Det var i grevens tid
(hinna precis innan det är för sent: alternativ: Han kom i grevens tid)

Man ska inte köpa grisen i säcken
(inte inlåta sig på något utan att undersöka omständigheterna först)

Han går omkring saken som katten kring het gröt
(avvaktar utan att ta steget; jämför: Han går som katten kring het gröt)

Lova någon guld och gröna skogar
(ge stora löften, och ofta underförstått utan täckning)

Den drunkande griper efter halmstrået
(att i en utsatt situation söka sin räddning i en desperat åtgärd; ibland förkortat: Att gripa efter halmstrået)

Leva ur hand i mun
(leva fattigt och klara sig för dagen)

Man ska inte vara för het på gröten
(man ska tänka sig för innan man handlar; jämför: Man ska inte äta soppan lika het som den kokas och Den som är för het på gröten kan lätt bränna sig)

Effekt och konsekvens

Bränt barn skyr elden
(den som en gång råkat illa ut är försiktigt i fortsättningen)

De sitter i samma båt
(båda är i samma belägenhet)

Den ene sår, den andre plöjer

(en får göra jobbet medan en annan kan dra nytta av det; att jämföra med ordspråket: Den ene plöjer, den andre sår, och ingen vet vem skörda det får)

Det kommer som ett brev på posten
(något som klaras utan slit)

Friskt vågat är hälften vunnit
(den som vågar försöka är på god väg mot att lyckas)

Ge någon lillfingret och han tar hela handen
(låt någon få ett smakprov så tar denne även resten; ursprungligen: Ger man fan ett finger, så tar han hela handen)

Han får sina fiskar varma
(han får förr eller senare sin upptuktelse)

När en blind leder en blind, faller de båda i gropen
(när två okunniga hjälps åt blir resultatet dåligt)

Som man bäddar får man ligga
(om man gör en dum handling får man ta konsekvenserna av det)

Den som kommer först till kvarn får först mala
(den som är först framme får del av vad som bjuds; ofta förkortat: Först till kvarn får först mala)

Gammal är äldst
(har mest erfarenhet och kunskap i saken; alternativt: Gammal är ändå äldst)

Genvägar är senvägar
(bildligt: när något försöker påskyndas men i slutändan resulterar i att det tar längre tid)

Den som gräver en grop åt andra faller själv däri
(den som försöker snärja andra kan ofta själv bli snärjd)

Så kan det gå, när inte haspen är på
(när dörren är olåst kan ett ovälkommet besök ske)

Någon får alltid bära hundhuvudet
(någon får alltid skulden)

Högmod går före fall
(om för stor självsäkerhet som leder till bakslag)

Kommentar

I listan över ordspråk anges ibland flera formuleringar där den vanligaste i dagens språkbruk fått företräde. Det äldre talesättet har då även redovisats som det ursprungliga (det behöver dock inte ses bokstavligen som ursprungligt då detta i sin tur kan ha varit en modifiering).

När det gäller förklaringar är de betydelser som anges inte nödvändigtvis det enda sättet att tolka ordspråket.

Om hur ordspråk kommer till skriver Pelle Holm i Ordspråk och talesätt: ”Det vet vi mycket litet om. Många har vuxit fram så småningom. Det är en som säger något sant och förnuftigt eller något spydigt och ironiskt. Så är det en annan som bättrar på det och en tredje som slipar av det. Och så en fjärde och en femte som hjälper till att sprida det.”

(källa: Ordspråk och talesätt. Pelle Holm (red.). 1973)

Mer läsning

Länkar till andra relevanta artiklar.