Att skriva en uppsats
Riktlinjerna för att skriva en uppsats kan variera något beroende på om det sker på gymnasienivå eller på högskole-/universitetsnivå. Oftast är bedömningen striktare i ena fallet medan tillvägagångssättet i grunden är sig likt i båda fallen.
Vad som ska ingå i en uppsats
En uppsats är en faktabaserad text ofta baserad på flera källor (böcker, tidningar, webbsidor och egna intervjuer), men med självständiga inslag i form av till exempel en analys och diskussion kring ämnet.
Uppsatsens längd brukar bestämmas av läraren/handledaren. En uppsats är annars sällan längre än 50 sidor (avhandlingar kan däremot vara längre).
Delar som ska ingå i en typisk uppsats:
- Titelsida eller försättsblad. Första sidan där du anger uppsatsens titel (ofta centrerat ovanför mitten), ditt namn och årtal då uppsatsen är skriven (som bör skrivas med mindre bokstäver än titeln). Skolans namn (ifall det är på högskolenivå även institutionens namn), brukar skrivas uppe i vänstra hörnet.
- Abstract. På högskolenivå ingår en så kallad abstract som ett kort sammandrag av uppsatsen.
- Innehållsförteckning. En översikt över uppsatsen ska föregå uppsatstexten. Här anges rubriknamn samt sidnummer.
- Inledning. I inledningen presenterar du ditt ämne. Förutom en kort presentation av ämnet ska syftet för uppsatsen ingå. Ibland anges även sådant som metod, bakgrund och material – mer om vad detta betyder följer.
- Uppsatstexten. Detta är kort och gott vad som utgör själva uppsatsen.
- Sammanfattning. Efter uppsatstexten följer en sammanfattning där du i korthet summerar vad som framkommit i uppsatsen.
- Litteratur- och källförteckning. Som sista blad ska finnas en referenslista där alla använda källor anges. Regler för hur källor anges.
Välja ämne och avgränsning
En uppsats ska ha en avgränsning som ämnet håller sig inom. Skälet till avgränsningen är att ämnet ska kunna behandlas i sin helhet och utredas ordentligt. Därför kan inte en uppsats ta sig an samma slags ämnen som det skrivs hela böcker om utan vara begränsad till en mindre del inom ämnet och med ett särskilt perspektiv.
Även här kan det skilja sig i grad mellan gymnasie- och högskoleuppsatser. Fast i båda fallen är antagligen ämnen som "medeltiden" eller "andra världskriget" för breda. Då skulle avgränsningar som "klosterlivet under medeltiden" eller "politiska ideologier bland andra världskrigets stridande nationer" vara mer hanterliga för uppsatsskrivande.
Frågeställning och syfte
För att ytterligare sätta fokus på en del av ämnesområdet ska en uppsats ha en eller flera frågeställningar samt ett syfte, vilka ofta går hand i hand då syftet kan vara att besvara frågeställningen/arna. Frågeställning/syfte ska presenteras i inledningen.
Metod
När det gäller metod kan det skilja sig kring vad som avses, bland annat beroende på vilken nivå uppsatsen görs. En del av metoden är att redogöra för hur arbetet är utfört. Har frågeställningen besvarats med hjälp av böcker, tidningsartiklar, intervjuer, undersökningar eller annat material?
Metod kan också avse tillvägagångssättet utifrån analys och tolkning av materialet. Till exempel om en komparativ metod (beskriver skillnader genom jämförelser, t.ex. hur två filmer skiljer sig från varandra stilmässigt) använts för att utforska uppsatsens frågeställning.
Samla information
Den största delen i att skriva en uppsats består normalt sett av faktainsamling. Här kan ingå allt från att leta upp relevanta artiklar till att läsa böcker och intervjua personer.
Använd gärna flera källor då det gör uppsatstexten mer tillförlitlig. Om dina källor avviker kan detta nämnas i uppsatsen, vilket inte behöver ses som negativt utan visar att du satt dig in i ämnet ordentligt.
När du använder dig av källor ska du redovisa detta. Om du citerar en text eller använder dig av fakta från till exempel en bok ska du hänvisa till denna, se vidare Källhänvisningar.
När du refererar till information i ett ämnesområde är praxis att redovisa det senast skrivna i ämnet först. Om två böcker om samma ämne är skrivna 1998 respektive 2009 ska du alltså ange boken från 2009 överst i källförteckningen. (Det är ofta så att författaren till den senare boken läst den tidigare boken i ämnet och eventuellt refererar dit).
Källkritik
När du samlar information ingår även källkritik. Med källkritik menas att du inte kan förhålla dig likadant till alla källor och att bedömningar bör göras av deras tillförlitlighet. Till exempel är en politiskt färgad text inte alltid objektiv och en artikel på Wikipedia är inte alltid skriven av sakkunniga.
Hur ska du då gå tillväga när du utvärderar en källa? Först och främst bör det sägas att källkritik är svårt att utföra utan förkunskap inom ämnesområdet, men dessa fyra punkter används som standard:
- Äkthet. Det är grundläggande att säkerhetsställa att källan är vad den utger sig för. Detta är dock inte samma sak som informationen är riktig eller inte (även om det ofta hänger ihop). Ett exempel på en icke äkta webbsida kan vara en som utger sig för att vara gjord av någon eller företräda någons åsikter medan den i själva verket inte är sammankopplad med personen.
- Närhet. Om informationen som eftersöks gäller aktuella uppgifter är det viktigt att ta reda på tiden för källans tillkomst (alternativt senaste uppdatering). Ibland är publicerat material daterat, men inte alltid och särskilt inte när det gäller tidlöst innehåll. Till exempel på Wikipedia är inte artiklar daterade efter publiceringsdatum, vilket snarare skulle vara en nackdel eftersom chansen är stor att de uppdaterats i efterhand.
- Beroende. Är det en självständig källa eller är den knuten till ett företag som till viss del styrs av egna intressen? Innehållet hos icke självständiga källor är ofta färgade. Det kan också röra sig om att en nyhetsförmedlare undviker att skriva negativa saker om ett företag eftersom det finns en beroendeställning, till exempel då företaget är en av nyhetsförmedlarens annonsörer.
- Tendens. Denna punkt liknar den föregående, fast här handlar det mer om avsändarens eventuella intresse att framställa informationen så att den främjar ett visst tyckande. Som att skribenten är negativ till en företeelse och även om skribenten inte direkt förvanskar fakta kan denne välja att redovisa fler negativa än positiva saker kring företeelsen.
För att besvara dessa frågor när det gäller digitalt material kan det vara nödvändigt att ta reda vem eller vilka som står bakom sidan och vad sidan har för syfte. Sådana uppgifter går ofta att hitta på en speciell informationssida som brukar döpas till ”Om sidan” (på engelska är ”About Us” vanligt) eller något liknande.
Genom att gå till denna sida och eventuellt kika runt på webbplatsen går det ofta att få klart för sig varför informationen förmedlas. Presenteras fakta i utbildande syfte eller tycks det finnas politiska eller kommersiella motiv bakom?
Viktigt är också att värdera hur väl avsändaren känner sitt ämne. Det är till exempel troligt att nätversionen av en tidskrift som publicerar en artikel i sitt huvudämne har högre trovärdighet sett ur ett kunskapsmått än en bloggare som aldrig tidigare har skrivit om ämnet i fråga.
Dock bör inte bloggar i allmänhet betraktas som opålitliga källor. Ett publicerat blogginlägg kan många gånger vara mer initierat än en artikel i en etablerad dagstidning. Skälet för detta är att bloggaren kan vara specialiserad i sitt ämne medan en skribent på en dagstidning tilldelas ämnen som ofta är utanför dennes kunskapsområde. Bloggaren har också eventuellt mer tid på sig till research än en skribent på en dagstidning med en deadline.
Fler resurser
Denna guide är tänkt att ge teoretiska anvisningar om uppsatsskrivning. På Prefix.nu kan du hitta fler resurser i ämnet och annat som förbättrar dina kunskaper om språket: